En dag några veckor efter vår bekantskap såg jag honom igen där jag arbetar. Såfort jag blev klar med mina kunder gick jag fram till honom och frågade vad för planer han har för slutet av månaden,
"Hej D!!! Allt bra med dig?" - jag
"Tja!! Jo, tack det är bara bra. Själv?" - Han
"Jo, det är bara bra tack! Jag har en fråga, vad gör du i slutet av månaden?" - Jag
"Eeeh.. Inget speciellt. Kanske går ut med några vänner till S******. Hurså?" - Han
"Jaha, okej! Nej, men jag fyller år då och vi tänkte fira mig i S******** stan. Tänkte fråga ifall du ville hänga med?" - Jag
"Åh, grattis i förskott! Ja, men vi kan höras då hur planen ser ut." - Han
"Ja, absolut! Ge mig ditt nummer så hörs vi" - Jag
"Här, du kan ta min snap istället" - Han
Haha. Han är en väldigt privat person. Han ger inte ut sitt nummer till vem som helst. Men jag fick den tillsut 2 veckor efter min födelsedag. :)
När det var dags för att fira mig så bad han mig komma till det stället som han hängde i. Men ingen av mina vänner orkade för att vi visste inte vart stället låg och vi var redan fulla. Fulla tjejer som yrrar runt i en storstad är nog ingen bra ide. Dessutom hade nattklubben vi var i väldigt bra musik och väldigt heta killar... Hehe.
Det slutade med att vi aldrig sågs. Två dagar senare träffades jag och han igen på jobbet. Vi kom fram till att stället vi var på låg bara 5 minuter ifrån det stället dom var. Jag la skulden på honom och han la skulden på mig om varför vi inte sågs den dagen.